Mina första lönesamtal som biträdande rektor i Botkyrka för snart 15 år sedan blev en svettig historia. Som nybakad skolledare och ny på skolan var det inte så lätt att försöka förklara för lärarna om hur jag bedömt deras insatser utifrån få och vagt formulerade kriterier. Många var nog rätt missnöjda med den knappa återkoppling jag kunde ge och undrade kanske på vilka grunder jag gjort mina bedömningar. Det blev i alla fall upptakten till ett långt arbete med lönekriterier där jag putsat och filat på formuleringar tillsammans med skolledare och medarbetare och sakta men säkert hittat former för bättre lönesamtal.
En tidig tanke var om det verkligen var värt besväret att lägga så mycket tid och energi på löneöversynsarbetet. Det kändes ohanterligt svårt att samla tillräckligt med information om lärarna så att det gick att göra rättvisa bedömningar av deras prestationer, särskilt när skillnaderna mellan lönepåslagen till slut, för de flesta, blev rätt små. Det handlade inte bara om tydliga och överenskomna lönekriterier, utan kanske ännu mer att hitta rutiner för att med rimlig säkerhet och tidsåtgång kunna se det lärarna gjorde och inte gjorde.
Idag säger jag absolut ja, det är väl värt utvecklingstiden att få till en väl fungerande löneöversyn. Det är lätt att tappa sugen om man inte blir sedd för de goda insatser man gör och en äkta, öppen och förtroendefull dialog om styrkor och utvecklingsområden tror jag kan ge många lärare välbehövlig energi. Den största potentialen med lönesamtalen ligger i att utveckla lärandet, att med lönebedömningen som utgångspunkt resonera med lärarna om deras kärnuppdrag. Den viktigaste och svåraste utmaningen har varit att göra kriterierna konkreta och fokusera på lärarnas beteenden snarare än deras tankar och ambitioner. Om processen är otydlig och lönekriterierna ger för stort tolkningsutrymme, är risken stor att löneöversynen gynnar de som är bättre på att prata än att prestera.
I Stockholms Stad har Utbildningsförvaltningen tillsammans med lärarfacken under hösten tagit fram nya lönekriterier. De bygger på Stadens lönestrategiska dokument och är allmänt formulerade för att fungera för alla skolor. Lönekriterierna i Struktivs arkiv finns nu i en första version anpassade till Stockholms Stads övergripande lönekriterier, något omformulerade och insorterade under rätt huvudområde. Som vanligt är det fritt att använda, anpassa eller bara låna idéer från, det finns också en uppdaterad självskattningsmall som matchar Stadens underlag.
Är det inte lite väl sent, de flesta skolor har väl sina lönesamtal redan i början av vårterminen? Borde inte de kriterier man ska bedömas mot vara kända när man startar det nya läsåret? Jovisst, men det finns inget riktigt bra tillfälle att jobba med lönekriterier, vid läsårsstarten finns så mycket som kräver tid och fokus. Ett bra tillfälle att prata om lönekriterierna är just i samband med löneöversynen, eftersom engagemanget då är så mycket större. I Struktivs arkiv hittar du mer information och tankar om hur man kan introducera konkreta lönekriterier och rutiner runt löneöversynen. Om ni börjar diskussionen nu, i ledningsgruppen eller med arbetslagsledarna, är i alla fall processen igång.
